Igår kväll var jag på bio för en gångs skull. Det händer inte ofta och förra gången var när jag var och såg Stieg Larssons “Män som hatar kvinnor” och gången före det var då vi såg “Mamma Mia”. Den gången var det för övrigt så fullt på Rondo att vi inte kom in på den första föreställningen, utan fick åka hem igen och komma tillbaka på en extraföreställning.
Jag gav mig iväg i god tid igår kväll för jag trodde att det kanske skulle vara mycket folk den här gången också, för Avatar är ju en mycket omskriven film, men det var minsann gott om plats. Det var kanske ett tjugotal vuxna och femton-tjugo barn, det minsta i 5-årsåldern, hur man nu kan ta med ett så litet barn på en nästan tre timmar lång film, som dessutom har åldergränsen 11 år. Barnet störde inte på något sätt, men jag tycker att det är lite underligt ändå, hur tänkte föräldrarna? Men barnet kanske somnade och har man ingen barnvakt, så har man ingen barnvakt.
Science fiction är väl ingenting som jag gillar egentligen, men den här filmen var mycket bra och två timmar och fyrtio minuter gick jättefort. För övrigt hörde jag idag att Avatar fått tre statyetter vid Oscarsgalan. Filmen har ju ett angeläget ämne och utan att på något sätt försöka analysera den, kan man ju bara påminna sig om hur vi från den “civiliserade” delen av världen behandlat indianer, aboriginer och afrikaner i vår girighet att roffa åt oss av deras naturtillgångar.
Jag gjorde ju lite reklam igår inför Melodifestivalen och Pernilla Wahlgren med låten “Jag vill om du vågar” och så får jag läsa idag att hon ville åka ut om hon inte vann. Andra chansen ville hon definitivt inte till, för då missar hon bröllopet mellan bror Nicklas och Laila Bagge. Varför i hela friden ställde hon upp över huvud taget om hon inte kände för att fullfölja tävlingen?
För övrigt håller jag med KajsaLisa, bäst i gårdagens sändning av Melodifestivalen var pausinslaget med de “gamla” artisterna.
För tredje dagen i rad lättar dimman och solen börjar skina precis vid tretiden. Det är bara att tacka och ta emot!
Iklädd mina nyförvärvade gummistövlar tog jag mig en promenad efter lunchen idag. Det regnade litet på förmiddagen och regnet hängde i luften när jag gav mig iväg, men jag kände att jag behövde ut och röra på mig ett tag. Jag var så tung i huvudet och kände mig nästan lite illamående, men det gick faktiskt över när jag varit ute ett tag. Kan det ha berott på syrebrist kanske? Stövlarna var inte speciellt bekväma att gå i och det stänkte på mig från bilarna jag mötte, så det blev inte så lång promenad.
Sedan jag kom hem igen har jag suttit i köket och läst och helt plötsligt blev det väldigt ljust, det var som plötsligt började lysa och nu är himlen alldeles blå. Solskenet avslöjade att jag borde tagit en vända med dammsugaren, men strunt samma, det är bara jag själv som ser det, det kan jag göra på måndag.
Ikväll ser vi på Melodifestivalen och hejar på Pernilla Wahlgren och låten “Jag vill om du vågar”, för den är gotlänningen Jörgen Ringqvist en av upphovsmännen till och allt gotländskt måste man ju stödja.
Passa på att koppla av från OS en stund i kväll och se på programmet Bygglov på TV4. Bygglovsteamet åker hem till Marcus och Cecilia utanför Hemse på Gotland. Där ska de försöka sig på att bygga sitt allra första badrum. Men inte nog med det, dessutom ska de hinna med en hall, ett tvättrum och ett skafferi. Willy ska dessutom försöka sig på att spela det typiskt gotländska spelet pärk.
Kommer du ihåg Susan Boyle som slog oss alla med häpnad med sin vackra sångröst där hon dök upp i en Idoltävling i England. Hon vann inte tävlingen, men kom på en andra plats och genom den tävlingen förändrades hennes liv radikalt.
I september 2009 var hon med i America´s Got Talent.
Nu har jag en TV-kändis med i min blogglista. Eva Andersson med sin blogg Skatans Tankar blev intervjuad igår kväll i TV4. Inte nog med att hon finns med på min blogglista, jag träffade henne när vi var i Stockholm på bloggfesten, där hon också var nominerad till ett pris.
Hade du inte tillfälle att se inslaget så kan du titta här. Klippet startar med lite reklam så ha tålamod!
Hälsoläget på Stenstugu är följande. Åke ligger nerbäddad på soffan, för han är ännu riktigt förkyld och har också fått lite lätt feber. Tre influensasprutor räckte visst inte för hans del. Min rygg är en aning bättre och jag har sovit utan problem, men får nog ta det lite lugnt idag också. Fredagsstädningen får vänta tills i morgon.
Renoveringsläget är att killarna från PEAB varit här och brutit bort golvet idag på morgonen, på måndag kommer det en bil som ska “dammsuga” bort all kolstybb i trossbotten. Sedan ska skorstenen åtgärdas, hur vet vi inte ännu. Vi ska också åka till Snicken och se vad vi ska ha för golv, så att det är beställt och klart när det är dags att lägga in det.
Gårdagens TV-utbud gjorde att vi började sitta och titta på en film på SF-kanalen. Filmen hette “Tre Solar” och var regisserad av Richard Hobart. Skådespelarlistan var imponerande med Lena Endre, Kjell Bergquist, Rolf Lassgård, Mikael Persbrandt och Rickard Wolf m fl, så förhoppningarna var stora inför att få se en bra svensk film. Jag kände inte igen titeln sedan tidigare, men filmen var från 2004, så jag tänkte att det nog var något jag glömt eller missat på något sätt. När filmen började tänkte jag på Ingmar Bergmans “Det Sjunde Inseglet”, men insåg snabbt att det här var något helt annat.
Hur kan eliten bland svenska skådisar göra något så erbarmerligt dåligt? Jag trodde kanske att det bara var jag som inte fattade det fina i kråksången, så ikväll kollade jag lite på vad recensenterna tyckt om den, så här skriver Per Olof Sandholm på siten Bio.nu.
Lite grått och ruggigt väder är det idag, men jag sov gott i natt och vaknade och kände mig pigg och utvilad. Bullbaket är klart och efter lunch kom Krister och Thomas hit för att inspektera förödelsen. Krister var den som senast bodde i det brandskadade rummet och det var bland annat en del av hans böcker och lite andra av hans prylar, som ännu var kvar där. Inte för att jag tror att han saknar något av dem, men ändå.
Så fick jag ett så trevligt meddelande från Maria, som ger mig samma utmärkelse som jag tidigare fått från Doris och Berith.
Maria´s motivering är följande:
Livet på Stenstugu, en mycket snygg och välskött blogg där man får följa vardagen på en gård på Gotland (tidigare fint prisbelönad!). Dessutom bor även jag i ett “Stenstugu”, så det känns extra besläktat!
I kväll kopplar vi av och glömmer brand och andra tråkigheter, för vi ska gå och se Gotlandsrevyns föreställning “Nytt & Nött” på Rondo i Klintehamn. Vi ser fram mot en trevlig kväll med många goda skratt.
Idag har sönerna med sambos varit här hos oss och eftersom Krister och Thomas varit i Skåne under julen och på det viset missade juldagsmiddagen här vid Stenstugu, så gjorde jag en repris av den. Vi åt med andra ord inkokt lax som varmrätt och ris á la malta som efterrätt.
Här är det eftermiddagskaffe på gång. Bosse ser man bara ryggen av, mitt emot honom sitter Carina och i soffan Thomas och Åke.
Gunatt, gunatt ti läitn u stäur kring haile oe land
Dagen jär yvar u nå gar vörr ti dråimars land
Gunatt siv gutt u tack för idag ti di läile vän
jag ynskar at täidn gar fort ti vör möts um igen
För imårgå jär en nöiar dag u ja undrar va han kan gi
Ska de bläi en fäinar dag? De jär ingen sum kan se
Täidn gar fort sum han alltut gär när de gaar imot kväld
Klucku jär slagi u nå rännar ja haim ti mi själv
För imårgå jär en nöiar dag u ja undrar va han kan gi
Ska de bläi en fäinar dag? De jär ingen sum kan se
Men däu kan möit han me ypen famn
Dagen jär yvar u nå gar vörr ti dråimars land.
Dagen jär yvar u nå gar vörr ti dråimars land
Med den här kvällssången på gutamål med text av Allan Nilsson och i Benny Anderssons arrangemang, säger jag gunatt och återkommer i morgon med en liten rapport om vad vi gjort idag!
Gårdagens foto i Bildligt talat föreställer statyn Stadsmusikanterna i Bremen och fotot tog jag när vi var i Tyskland för några år sedan och hade ett stopp i Bremen. Här kan du få läsa sagan om när en åsna, en hund, en katt och en tupp skrämde rövarna. Det är en av Bröderna Grimms sagor.
Bröderna Grimm skrev ned sagan om Bremens stadsmusikanter i början av 1800-talet. Den har gjort staden Bremen känd i hela världen och på rådhusets västra sida står den mest kända statyn som visar stadsmusikanterna – bronsstatyn är skapad av skulptören Gerhard Marcks år 1951.
Stadsmusikanterna i Bremen
En man hade en åsna som i många år hade burit tunga säckar till kvarnen. Nu orkade hon inte längre så mycket, och mannen tänkte därför göra sig av med henne. När åsnan förstod det, flydde hon och begav sig på väg till Bremen. Där kunde hon ju bli stadsmusikant, tänkte hon. Då hon gått en liten stund, fann hon en jakthund ligga på vägen och flåsa trött.
-Varför flåsar du så, frågade åsnan.
-Ack, sade hunden, jag är gammal och svag och kan inte längre vara med på jakt. Så min husbonde ville göra sig av med mig. Jag rymde, men hur skall jag nu förtjäna mitt bröd?
-Vet du vad, sade åsnan, jag är på väg till Bremen för att bli stadsmusikant. Följ med och bli musikant, du också. Det förslaget tyckte hunden om och följde med. Läs mer »
5° och blåsigt är det den här lördagsmorgonen. Det ser riktigt ruggigt ut. Idag är ingenting särskilt inplanerat utan vi tar dagen som den kommer.
Igår kväll var Måns Zelmerlöw med i Gokväll och gjorde en härlig version av “Hope and Glory”. Måns, har trots sin ålder, han är född 1986, en imponerande meritlista. Det verkar som om han lyckas med allt han tar sig för och hans charm är otrolig, ibland blir han nästan för mycket. Det finns ingen som kan flirta så ogenerat med lyssnarna/tittarna som han. Jag tycker att han är helt otroligt begåvad och han verkar vara lika bekväm i vilken situation han än hamnar. Programledare, sångare, dansare, det spelar ingen roll vad det är han ger sig på, han är alltid lika bra. Nu har han dessutom fått det prestigefyllda uppdraget att vara med och leda 2010 års Melodifestival tillsammans med Läs mer »
Här på Stenstugu bor Åke och jag med våra två katter.
Surftips: Bland mina 1.776 inlägg hittar du bland annat Våra Resor och Våra Katter
Nästa Efit är 15/3
Igår kväll var jag på bio för en gångs skull. Det händer inte ofta och förra gången var när jag var och såg Stieg Larssons “Män som hatar kvinnor” och gången före det var då vi såg “Mamma Mia”. Den gången var det för övrigt så fullt på Rondo att vi inte kom in på den första föreställningen, utan fick åka hem igen och komma tillbaka på en extraföreställning.
TV o Video o Kultur | Skrivet av Ingrid | 08 mars 2010 | 
Kommentarer (13) 
För tredje dagen i rad lättar dimman och solen börjar skina precis vid tretiden. Det är bara att tacka och ta emot!
Ikväll ser vi på Melodifestivalen och hejar på 
5° och blåsigt är det den här lördagsmorgonen. Det ser riktigt ruggigt ut. Idag är ingenting särskilt inplanerat utan vi tar dagen som den kommer.
