Livet på Stenstugu » Det gick illa för oss idag…

Det gick illa för oss idag…

Sotaren kom på eftermiddagen, var nöjd med hur skorstenen såg ut, jag städade efter henne ( jo vi har en kvinnlig sotare på Gotland) och Åke gjorde eld igen.

Ikväll larmade brandvarnaren när vi satt och såg på Mästarnas Mästare, jag gick för att se vad som stod på och upptäckte att det brann med öppen låga i golvet i rummet ovanför pannrummet! Det var bara att ringa efter brandkåren, vi försökte släcka med brandsläckaren, men den fick vi inte att fungera. Brandkår, ambulans och polis anlände och det var fullt pådrag. Nu har alla gett sig iväg, vi har ett rum med ett stort hål i golvet och massor av vatten och sot att ta hand om och jag har fått ta över ansvaret som brandvakt. Det lär nog bli en orolig natt!

Brandmännen säger att det kan vara så att det är sotaren som fått loss en sten i skorstenen precis i lagom höjd med trossbotten och det har gjort att elden spridit sig den vägen. Vi har ju ett gammalt hus med en gammal skorsten. Vilken tur att brandvarnaren fungerade och att vi var hemma när det hände. Och tur för oss att vi har bergvärmen att knäppa på så att vi slipper frysa för det lär ta ett tag innan det går att elda med ved vid Stenstugu igen.

Share on Facebook

Nytt från Stenstugu, Tråkiga händelser | Skrivet av Ingrid | 02 februari 2010 |

branden

27 kommentarer till “Det gick illa för oss idag…”

Av Astrid, 02 februari 2010 kl 23:21

Men fy så otäckt . Tänk så illa det kunde ha gått
Sot och vatten kan man fixa men om det hänt er något vågar jag inte ens tänka på
Kramar i mängder

[Svar]
Svar av:Ingrid februari 3rd, 2010 kl 10:57
Tack Astrid, visst är det viktigast att vi klarade oss undan med bara förskräckelsen.

[Svar]
Av Benita, 02 februari 2010 kl 23:32

Men, kära Ingrid… Vad OTÄCKT!!
(Jag var nära att brinna inne då jag var 1 år och det brann i berkstaden under lägenheten vi bodde i, och det spreds genom deras tak/vårat golv, så det rök och brann omkring mej där jag låg i spjälsängen… jag har i hela mitt liv varit riktigt rädd för levande ljus, kaminen, öppen spis mm)

Vilken tur ni hade!

(((varm oxh tacksam kram)))

[Svar]
Svar av:Ingrid februari 3rd, 2010 kl 10:58
Sånt där gör nog att man blir rädd för eld, även om du inte var så gammal.

[Svar]
Av Ann-Marie, 03 februari 2010 kl 0:24

Men himmelska makter vilken hemsk upplevelse, det är många som råkat illa ut denna vinter men aldrig har jag hört att det ska kunna hända EFTER sotarens besök. Tack och lov att ni inte kom till skada– det matriella går att fixa till.
Hoppas av hela mitt hjärta att natten blir lugn.
Varmaste kramar Ann-Marie

[Svar]
Svar av:Ingrid februari 3rd, 2010 kl 10:59
Tack för omtanken!

[Svar]
Av Ann Solander, 03 februari 2010 kl 0:33

Men fy så hemskt, tur att ni var hemma. Hur tänkte sotaren ?
Ansvaret måste ju ligga hos sotaren, hoppas hon har en bra försäkring.

Tur att det gick bra för er, men riktigt läskigt.

varm kram Ann

[Svar]
Svar av:Ingrid februari 3rd, 2010 kl 11:00
Med ett gammalt hus och en gammal skorsten kan nog sånt här hända utan att sotaren på något sätt varit ovarsam.

[Svar]
Av Helena (Citronodlingen), 03 februari 2010 kl 2:54

Oj, vilken otrolig tur att ni upptäckte det i tid! Så otäckt!!

[Svar]
Svar av:Ingrid februari 3rd, 2010 kl 11:00
Vi är verkligen glada för att det inte hände på natten eller när vi var borta.

[Svar]
Av Kjell Ulla o Mejan, 03 februari 2010 kl 6:28

Det var en ruskig historia. Tur Att ni vat hemma och att brandvarnaren fungerade. Det blir väl en massa bekymmer innan allt är klart. Hade gått riktigt illa hade kanske hela fädernehemmet varit borta.
Ha det gott och ta vara på varandra.
Örebroarna

[Svar]
Svar av:Ingrid februari 3rd, 2010 kl 11:01
Tack till er alla tre. Vi är väl lite chockade och tagna idag, men glada för att det inte blev värre.

[Svar]
Av Maria Björkman, 03 februari 2010 kl 7:46

Riktigt otäckt! Och så mycket besvär det blir under lång tid efterår. Jag kan heller inte hjälpa att jag tycker synd om sotaren.

[Svar]
Svar av:Ingrid februari 3rd, 2010 kl 11:02
Jag vet inte om man kan lasta sotaren för det, skorstenen är gammal och då kan väl sånt här hända.

[Svar]
Av Mien, 03 februari 2010 kl 8:20

Jag är så glad och lycklig över att allt gick väl!!!! Eld är något jag är riktigt rädd för. Stackars, stackars er med allt som nu ska tas rätt på. Men om man tänker på hur illa det kunde ha gått så …..

[Svar]
Svar av:Ingrid februari 3rd, 2010 kl 11:03
Ja du Mien, nu har vi att göra ett tag framöver.

[Svar]
Av Åsa!, 03 februari 2010 kl 8:36

Men Ingrid, så otäckt! Vilken tur att brandvarnaren fungerade och att ni var hemma!

[Svar]
Svar av:Ingrid februari 3rd, 2010 kl 11:03
Brandvarnarna är jag som tur är alltid noga med, speciellt under eldningssäsongen.

[Svar]
Av Znogge, 03 februari 2010 kl 16:01

Vilken otur för er. Jag har själv varit med om en brand i mitt föräldrahem och vet vad det innebär. Men viktigast av allt var ändå att det “bara” blev materiella skador.

Kram

[Svar]
Av skogsnuvan, 04 februari 2010 kl 8:35

Kära vän så hemskt. Han hade inte helt fel din man som gruvade sig för att någon sten skulle ramla ner. Jag som tyckte att det var nog illa hos mig med all röken. Vilket hemskt före du ser ut att ha. Tur att ni var hemma. Känner verkligen med er. Kram Anita

[Svar]
Svar av:Ingrid februari 4th, 2010 kl 9:15
Jag trodde nog aldrig att det skulle gå så här illa, men vi är glada att vi trots allt har vårt hem kvar

[Svar]
Av Skatan, 04 februari 2010 kl 15:33

Man jösses … så förskräckligt hemskt. Och ni som hade talat om “sotningsfarorna”. Tur i oturen som sagt att ni var hemma. Verkligen tur.

Kramar!

[Svar]
Svar av:Ingrid februari 4th, 2010 kl 17:05
Visst hade vi tur i oturen!

[Svar]
Av Karin, 06 februari 2010 kl 23:26

Fy usch, inget roligt! Håller med dig om att det var tur att ni var hemma!
Styrkekram Karin

[Svar]
Av Bia, 07 februari 2010 kl 22:33

Men fy vilket elände! Kan tro att ni blev chockade!
Man kan ju bara fantisera om vad som hänt om ni inte varit hemma.
Kram/Bia

[Svar]
Av Per-Ola, 12 februari 2010 kl 20:23

Usch! Det där med eldsvåda hemma har jag obehagliga minnen med. Vi hade brand i huset 1981 och det är något man aldrig riktigt glömmer.

[Svar]
Svar av:Ingrid februari 13th, 2010 kl 11:29
Det var verkligen en chock att upptäcka att det brann för fullt i golvet.

[Svar]