Farbror Sune, farbror Sune……..
19° En riktigt fin söndag har det varit.
Carina och Bosse var här och åt lunch och i eftermiddag har jag legat ute i solskenet och lyssnat på en ny bok av Mari Jungstedt, Den dubbla tystnaden heter den och den börjar riktigt spännande.
I växthuset frodas vindruvorna och nu är de mogna och väldigt goda. Vi äter varje dag, så snart är det slut, men då börjar i stället björnbären, så det är bara att stoppa i sig. När jag var i växthuset kom jag att tänka på när vi var barn och bodde på Strands i Klintehamn.

Här är ett foto av det gamla huset där vi bodde, i den andra längan ser man Donnerska huset, som ännu finns kvar. Bostadslängan är nu renoverad och där finns det lägenheter på övre plan och på nedre botten låg förut polisstationen och brandstationen.
På den där spaljen, som man kan se på bilden, växte det vindruvor. De växte över hela väggen ända upp till de över gluggarna där det var en torkvind och om man gick in på vinden kunde man öppna gluggarna och plocka vindruvor direkt därifrån. Det var populärt, inte bara hos ägaren utan också alla andra, som passade på så fort tillfälle gavs.
Mamma Runa har berättat följande för mig:
En dag skulle farbror Sune, som ägaren hette, åka bort och då sa han till mig: “Nu lilla Ingrid, ska farbror Sune åka bort några dagar och då får du se efter att ingen plockar av mina vindruvor och om någon gör det, så ska du tala om det när jag kommer hem”. Som den lilla präktiga och plikttrogna flicka jag var tog jag mitt uppdrag på högsta allvar och kollad noga på vilka som var och plockade druvor.
Mamma tänkte väl inte mer på det, men under farbror Sunes bortavaro plockade hon väl en och annan klase. Så en dag satt vi i köket, mamma och jag, då jag fick se farbror Sune komma på gången. Jag rusade på dörren, ner för trappan, ut på gården och skrek. “Farbror Sune, farbror Sune, mamma har tatt så vansinnigt med vindruvor!”
Hur han reagerade och hur mamma klarade sig ur den knipan förtäljer inte historien.
Share on Facebook14 svar på “Farbror Sune, farbror Sune……..”
Andra länkar till detta inlägg
RSS för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI
Hem






Av Åsa!, 23 augusti 2009 @ 20:15
Ha,ha! Vilket härligt minne Ingrid!
Jag tycker det är så roligt med gamla kort, så jag uppskattar verkligen att du lagt ut bilden på ett gammalt Klintehus! Nog var huset vackrare förr?
De har renoverat trapphusen alldeles nyligen, de blev iallafall jättefina.
[Svar]
Svar av:IngridL augusti 23rd, 2009 kl 21:22
Det är så roligt med de där Klintealmanckorna, det är där jag har hitttat den här bilden. På den tiden vi bodde där var det ett pittoreskt boende med dass på gården och badet bestod av en stor balja i tvättstugan. Vi hade vatten och avlopp, men det var inte mer heller.
[Svar]
Av elisabeth, 23 augusti 2009 @ 20:25
men vilket härligt minne från din barndom, Ingrid, om du visste hur gott jag skrattar inomords……. tack igen för historien den var allt för go den .-)
[Svar]
Svar av:IngridL augusti 23rd, 2009 kl 21:23
Jag ska försöka berätta lite fler historier, för jag var ett ganska frispråkigt barn till fasa för släkt och vänner till familjen.
[Svar]
Av Henry, 23 augusti 2009 @ 20:43
Man “pallade” tydligen på den tiden också!
Ha en skön söndagskväll!
Kram!
[Svar]
Svar av:IngridL augusti 23rd, 2009 kl 21:24
Jo minsann, det har nog pallats i alla tider.
[Svar]
Av Znogge, 23 augusti 2009 @ 21:23
Vilken söt historia och så olikttrogen du var! Hoppas din mamma komm lindrigt undan!
Kram!
[Svar]
Svar av:IngridL augusti 23rd, 2009 kl 21:24
Det hoppas jag också, men jag vet att jag ställde till med en hel del bekymmer för henne med min frispråkighet.
[Svar]
Av Skogsnuvan, 24 augusti 2009 @ 11:34
Vad det låter exotiskt med vindruvor till och med utomhus på en vägg. Jag satt en planta i växthuset men inte ens där klarade den sig.
Underligt att vi bor i samma land. Här finns inte björnbär men messor av andra bär. Lingonen är på gång och lyser rött överallt.
[Svar]
Svar av:IngridL augusti 24th, 2009 kl 17:47
Det är väldigt avlångt vårt land. Här på Gotland går det att odla vindruvor, persikor och fikon utomhus i skyddade lägen. Utan för vår Konsumaffär står det ett persiketräd som är fullt av frukter.
[Svar]
Av Pia, 24 augusti 2009 @ 21:12
*LER* Ungar är för härliga! Av ungar och fylltrattar får man höra den osminkade sanningen.
Blir lite avundsjuk på ditt växthus. I mitt trivs inte ens tomater, för det är lite för skuggigt uppe i trädgården. (Däremot trivs pelargoner alldeles förträffligt :o)
[Svar]
Svar av:IngridL augusti 25th, 2009 kl 17:42
Min vindruvsranka ställer nog till det lite för tomaterna, för de har inte varit riktigt sig lika i sommar, men en hel del har det blivit.
[Svar]
Av Doris, 24 augusti 2009 @ 23:00
DET var en trevlig historia. Kan tro att din Mamma blev lite röd om kinderna ;0).
Låter helt otroligt att det växter vindruvor på det viset på husväggen !
Sköt om dig !
Kramar, Doris
[Svar]
Av Pia, 10 november 2009 @ 14:08
Hi hi Vilken busig mamma
[Svar]