Funderingar kring åldrandet

Av Ingrid, 20 januari 2005 16:48

Torsdagen den 20 januari 2005

Visst har datorer och internet sina klara fördelar. Häromdagen fick jag ett så trevligt mail från en före detta Klintebo. Hon är nu i 80-årsåldern och har haft flera angrepp av stroke och sitter i rullstol och får syrgas för att klara andningen, men kan, trots detta, med hjälp av sin dator kommunicera med omvärlden. Hon hade hitttat min hemsida på internet och visste genast vem jag var. Det ger en hopp för framtiden. Man får verkligen hoppas att man fortfarande hänger med när man blir så gammal.

Jag har digitalkamera och tar ganska mycket kort, som jag sparar i datorn, men låter framkalla en del av dem, för att ha för framtida bruk. Helt kallt kan man väl väl räkna med, att man någon gång i framtiden inte klarar av att hantera sin dator, men att man då kan ha behållning av att titta i sina fotoalbum.

Det låter som om ålderdomen står inför dörren, men gammal känner jag mig faktiskt inte, så länge jag låter bli att titta mig i spegeln i alla fall! Det är konstigt det där med åldrar. När man var 7-8 år väntade man med spänning på att bli 10. När man väl blev det, längtade man efter att bli 15 år, för då började livet. När man blev 15 år var det 21 år som hägrade, för då blev man myndig (det var på den tiden det) och då skulle man helt säkert kunna göra precis som man ville! Man längtade efter att få arbete och att få flytta hemifrån, att få rå sig själv. Men det där med att vara fri och få göra precis som man vill…….. Blir det någonsin så?? Man har alltid andra människor omkring sig, som man måste ta hänsyn till och så ska det vara! Har man inte det, är man ju totalt ensam och är det något vi inte vill vara, så är det väl att vara ensamma? Jag har lyckan att få ha en familj och en man som älskar mig. Vad gör det då, att jag kanske ibland inte gör precis som just jag vill, utan tar hänsyn till mina nära och kära.

Nog om detta, som snuddade väldigt nära det alltför personliga, som jag inte vill lufta offentligt.

Veckan börjar gå mot sitt slut. Jag har bara en dag kvar av mitt vikariat och på söndag ska vi fira Åkes årsdag med en liten middag för barnen och Åkes syster Barbro och hennes man Bengt. Nu grubblar jag på vad jag ska hitta på att bjuda på?

Share on Facebook

Panorama theme by Themocracy